Behåll dina rosor och hör vad jag säger istället, skrev den nordiska feministikonen Märta Tikkanen redan i Århundradets kärlekssaga, som utkom år 1978. Måndagen den 8:e mars firas Internationella kvinnodagen som uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation hela världen över. Hur ser feminismen ut i Norden i dag, post #MeToo, är det privata fortfarande politiskt och går det att tala om feminism eller feministisk litteratur utan att fastna i könsstereotypier och förlegade tankestrukturer?
Nordisk kulturkontakts specialbibliotekarie Kira Nalin ger fyra tips på nyutkommen nordisk litteratur om den nordiska kvinnan och feminismen i dag, inför internationella kvinnodagen och alla andra dagar.
Finland: Johanna Holmström: ”Borde hålla käft” (Förlaget, 2020)
I ”Borde hålla käft” skriver Holmström insiktsfullt om Märta Tikkanens författarskap och kamp för jämställdhet. Tikkanens böcker blev risigt mottagna i flera decennier. Det var inte endast hennes skrivande som kritiserades, utan även hennes person. I Borde hålla käft bjuder Johanna Holmström även på sig själv och sina tankar om jämställdhet. Hon reflekterar över hur olika hennes feminism ter sig i jämförelse med Tikkanens 70-talsfeminism och förundras, som så många andra, över hur det kom sig att Märta valde att stanna hos Henrik, trots allt lidande i det stormiga äktenskapet.
Sverige: Cissi Wallin: Allt som var mitt: historien som inte får berättas (Cissi Wallin produktion, 2020)
”Fallet Cissi Wallin” är välkänt i Sverige. Wallin hör till förgrundsgestalterna i den svenska #MeToo-rörelsen. Hon har berättat om en våldtäkt som skedde i medlet av 2000-talet och år 2017 namngav hon sin förövare på Instagram. Den anklagade medieprofilen förnekade till anklagelserna och anmälde därefter Wallin för grovt förtal. Cissi Wallin dömdes i december 2019. I Allt som var mitt får vi läsa om händelserna ur Wallins perspektiv. Förlaget som beställt verket drog sig ut i sista stund, men Wallin valde att ge ut boken på egen hand. Boken innehåller ett rörande efterord, Brottet att berätta, av Unni Drougge.
Danmark: Dy Plambeck: Til min søster (Gyldendal, 2019)
Dy Plambecks lovprisade roman, som vann Politikens litteraturpris år 2020, tar upp teman som våld och sexualitet, moderskap och galenskap. Aya föder en dotter och systern Andrea lämnar sin våldsamma pojkvän. Systrarna åker genom Sverige med Ayas lilla dotter i baksätet och ett hagelgevär i bakluckan, mot den oundvikliga uppgörelsen. Det förgånga tränger sig på, smärtan är påtaglig. Plambecks språk är kroppsligt och energiskt. Hur hitta sin egen röst, och lita på att den bär? Dy Plambecks prosa har blivit jämförd med storheter som Tove Dietlevsen och Suzanne Brøgger.
Norge: Alf van der Hagen: Susanne Brøgger. Samtalememoarer (Forlaget Oktober, 2019)
I Samtalememoarer tar sig norrmannen van der Hagen an den danska feministikonen Susanne Brøgger, som debuterade med den på sin tid chockerande romanen Creme Fraiche. Brøgger beskriver ärligt och intagande om olika livsskeden och hur hon slutligen drog sig undan ut på den danska landsbygden för att hitta ro i kaoset, och mötte sitt livs kärlek som hon fick en dotter tillsammans med. Brøgger beskriver: “…i min tid var det nesten ikke mulig å være venner med en mann uten å ha et seksuelt forhold til ham. Det kunne være en man tidligere hadde vært sammen med, da kunne det utvikle seg til vennskap. Mens med homser var man jo helt fri som kvinne.”
Alla böcker finns tillgängliga på Nordisk kulturkontakts bibliotek på ett eller flera nordiska språk. Gå in på vårt webbibliotek eller ring +358 10 583 10 00 tisdagar och torsdagar kl. 10-16 för att göra en beställning. Du behöver ett bibliotekskort för att kunna göra en reservation över nätet.
Obs! Missa inte det digitala författarsamtalet på kvinnodagen 8.3 kl.18 med Johanna Holmström, då hon intervjuas om sin bok “Borde hålla käft”. Och kom ihåg att lyssna på #metoopodden, en alltid aktuell poddserie som producerades av Nordisk kulturkontakt hösten 2020!
Kira Nalin, specialbibliotekarie på Nordisk kulturkontakts bibliotek
