Krympande kulturbudgetar i det offentliga märks i att nätverksansökningar till Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet allt oftare har projektpartner från den offentliga sektorn. Det konstaterar Katarina Lindholm, ordförande för Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammets sakkunniggrupp för nätverksstöd som vid sitt möte beviljade nätverksstöd till 13 projekt.
Fyra projekt beviljades långvarigt nätverksstöd (beviljningsprocent 11) och nio projekt (17 procent) beviljades kortvarigt nätverksstöd när sakkunniggruppen för nätverksstöd höll möte i Helsingfors den 10-11 april. Katarina Lindholm konstaterar att internationella fonder och instanser som beviljar stöd över gränserna säkerligen kommer att uppleva ökade ansökningsmängder framöver.
– Det är bra att stat och kommun finns representerade i ansökningarna, men samtidigt finns det behov för många olika slags aktörer i nätverken. Generellt ser vi ett jättestort behov för stöd över gränserna, även om en del av behovet borde täckas av lokala resurser, säger Lindholm.
Tydligt formulerat mervärde en fördel
Katarina Lindholm konstaterar att många av de långvariga nätverken har identifierat och jobbat upp sin samhälleliga relevans på olika plan, vilket bidrar till nätverkens långsiktiga effekter.
– Några av de stödda långvariga nätverksprojekten representerade konstområden i marginalen som har behov av och möjligheter att dra maximal nytta av det slags stöd som Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet erbjuder, säger Lindholm.
Hon konstaterar att det också kom in många intressanta ansökningar om kortvarigt nätverksstöd.
– Även kortvariga nätverk gör klokt i att formulera mervärdet och effekten av projektet genom att i några konkreta punkter visionera kring hur nätverket kan skapa nytta bortom projektets egna partner, tipsar Lindholm.
Nästa ansökningsomgång för (kortvarigt) nätverksstöd öppnar 26.8.2024 och pågår till 26.9.2024 kl. 15.59 finsk tid.
