Baltiska boksnackisarna du inte vill missa

14.08.2019

Med nationella litteraturskatter skrivna på tre språk så olika att läsaren inte kan förstå texterna utan uttömmande översättningar har det kulturella och litterära utbytet mellan de baltiska länderna Lettland, Litauen och Estland länge varit en utmaning. En vändpunkt kom 2018, då de tre ländernas författarföreningar etablerade sitt samarbete med stöd av Nordisk kulturkontakt. Estland, Lettland och Litauen formade också en marknadsinriktad representation vid Londons bokmässa 2018. Här några av de hetaste titlarna från Baltikum just nu, sammanställda av den lettiska prosaförfattaren Inga Žolude!

Lettland

Den lettiska författaren Nora Ikstenas roman Mātes piens (2015), fritt översatt Modersmjölk, skildrar ett mor-dotterförhållande under Sovjetregimen. Huvudpersonen, vars liv manipulerats och förgiftats av regimen, bestämmer sig för att inte amma sin dotter, fast besluten om att inte nära ett liv som inte har människovärdiga förutsättningar. De lever visserligen, men är det Livet? Romanen är publicerad på estniska, litauiska, ungerska, georgiska, makedonska och kommer snart ut på svenska, tyska, kroatiska, ukrainska, arabiska och japanska.

En annan briljant historisk roman är Vidjemunken (Klūgu mūks, 2014). Den lettiska författaren, poeten och dramatikern Inga Ābele skildrar en katolsk präst och hans livsutmaningar i Latgalien (region i det lettisk-ryska gränsterritoriet, historisk boplats för den latgaliska stammen). Samtidigt får läsaren ett grepp om regionens konflikter i en bredare global kontext. Som verklig historisk person spelade munken en viktig roll i formandet av Latgaliens sociala, kulturella och spirituella medvetenhet och identitet under det ryska imperiets tid på 1800- och 1900-talen. Författaren flätar mästerligt samman en vid skala av livsöden och karaktärer, inclusive en historiskt precis berättelse om en annan Latgalisk historisk persion – en pilot och hans önskan att flyga över gränserna. Romanen har översatts och publicerats på svenska 2018, samt på litauiska.

Estland

Tiit Aleksejev blev författare efter att ha utbildat sig till historiker och en karriär som diplomat. Hans nyligen färdigställda romantrilogi om det första korståget har rosats av kritiker och läsare, hittills på tolv olika språk. År 2010 fick den första romanen, fritt översatt Pilgrimsresan (Palveränd, 2008) Europeiska Unionens litteraturpris och sedan dess har den översatts till bl.a. finska, franska, italienska, ungerska, makedonska och lettiska.

Maarja Kangro, en författare, poet och översättare, skrev sin första roman, fritt översatt Glasbarnet   (Klaaslaps, 2016) om sina personliga erfarenheter av misslyckade graviditeter, däribland en graviditet där fostret diagnostiserades med akrani och anencefali – fatala missbildningar av kraniet. Romanen, i sig ett exempel på talangfull författarkonst, har tagits emot som ett utmanande och modigt inlägg i samhällsdebatten. Boken har hittills översatts och publicerats på tyska och lettiska.

Litauen

Den litauiska författaren Kristina Sabaliauskaitė har en PhD i konsthistoria och är författare till den historiska tetralogin Silva Rerum (2008, 2011, 2014 och 2016), som fokuserar på den litauiska familjen Norvaiša på 1600- och 1700-talen under det polsk-litauiska samväldet. Romanerna baserar sig på en kolossal historisk research och förmår berätta historien – och framför skildra folket – i en bredare historisk kontext. Böckerna har blivit bästsäljare även i polsk och lettisk översättning.

Den litauiska författaren Undinė Radzevičiūtė har vunnit läsarnas gunst och vann Europeiska unionens litteraturpris 2015 för sin roman Fiskar och Drakar (fri övers, på originalspråk Žuvys ir drakonai, 2015). Det är ett sällsynt, för att inte säga unikt, exempel på en baltisk författares intresse för kinesisk kultur – en uppgift som författaren i egenskap av historiker bemästrar till fullo i sin skildring av en jesuitisk målare i 1700-talets Kina. Romanen har publicerats även på tyska, italienska, estniska och ungerska och kommer snart ut på spanska, lettiska och bulgariska.


Inga Žolude
Lettisk författare och medlem av den nordisk-baltiska expertgruppen för residensstöd

Cookie Policy för Nordisk kulturkontakt

Vad är cookies?

Såsom nästan alla andra professionella webbplatser använder denna hemsida cookies, vilka är små filer som laddas ned till din dator för att förbättra din upplevelse. Den här sidan beskriver vilken information de samlar, hur vi använder den och varför vi ibland behöver lagra dessa cookies. Vi kommer även dela med oss av information om hur du kan förhindra att dessa cookies lagras, men detta kan innebära att din upplevelse av hemsidan kan förändras eller att vissa delar av webbplatsens funktionalitet upphör att fungera.

För mer allmän information om cookies se Wikipedia artikeln om HTTP Cookies. (https://en.wikipedia.org/wiki/HTTP_cookie)

Så använder vi cookies

Vi använder cookies av olika skäl, vilka listas nedan. Tyvärr finns det i de flesta fall inga branschstandardalternativ för att inaktivera cookies utan att helt och hållet även inaktivera de funktioner som de skapar på den här webbplatsen. Det rekommenderas att du lämnar alla cookies aktiverade om du är osäker på om du behöver dem eller ej utifall de används för att tillhandahålla en tjänst som du använder.

De cookies vi nyttjar

För att ge dig en god upplevelse på den här webbplatsen erbjuder vi funktioner som låter dig ställa in dina inställningar för hur den här webbplatsen körs när du använder den. För hemsidan ska kunna minnas dina inställningar till framtida besök måste vi ställa in cookies så att denna information kan aktiveras närhelst du interagerar med sidan. Exempelvis den välkomstbanner som visas på förstasidan påverkas av cookies.

Tredje parts cookies

I vissa speciella fall använder vi också cookies som tillhandahålls av betrodda tredje parter. I följande avsnitt beskrivs vilka cookies från en tredje part som du kan stöta på under dina besök på denna webbplats.

Den här webbplatsen använder Google Analytics som är en av de mest utbredda och pålitliga analyslösningarna på webben. Vi använder den för att hjälpa oss att förstå hur du använder webbplatsen och hur vi kan förbättra din upplevelse. Dessa cookies kan spåra saker så som hur länge du befinner dig på webbplatsen och vilka sidor du besöker. Detta gör vi för att kunna fortsätta att producera engagerande innehåll.

Mer information om Google Analytics-cookies finns på den officiella Google Analytics-sidan. (https://www.google.com/analytics/)

Vi använder också sociala medier knappar och/eller plugins på denna webbplats som låter dig ansluta till ditt sociala nätverk på olika sätt. För att dessa ska fungera kommer de specifika sociala medierna att ställa in cookies via vår webbplats som kan användas för att förbättra din profil på deras webbplatser eller bidra till de personuppgifter de tillhandahåller för olika ändamål vilka beskrivs i deras respektive sekretesspolicy.

Inaktivera cookies

Du kan förhindra att cookies nyttjas genom att justera inställningarna i din webbläsare (se din webbläsares hjälptext för hur du genomför detta). Var medveten om att om du väljer att inaktivera cookies kommer det att påverka funktionaliteten för denna hemsida, samt många andra webbplatser som du besöker. Att inaktivera cookies innebär vanligen att du även inaktiverar vissa funktioner på den här webbplatsen. Därför rekommenderas att du inte inaktiverar cookies.

Mer information

Förhoppningsvis har denna text förtydligat saker för dig och om det finns någon funktion som du inte är säker på om du behöver är det vanligtvis säkrare att lämna cookies aktiverade utifall att det interagerar med en av de funktioner du använder på vår webbplats.

Vänligen meddela oss om du har frågor eller kommentarer. (https://www.nordiskkulturkontakt.org/sv/kontakt/)

Denna Cookie Policy skapades med hjälp av CookiePolicyGenerator.com