Nordiska rådets litteraturpris delas ut den 27 oktober på Island, i en tv-sändning. Priset har delats ut sedan 1962 till ett skönlitterärt verk som skrivits på ett av de nordiska språken. Olika genrer, tonfall och infallsvinklar ställs mot varandra i ett kapplöpning där ingen kan förlora. För går det att tävla i litteratur eller konst överhuvudtaget, i klassisk bemärkelse? Bland årets tretton prisnominerade böcker finns gemensamma teman som tar temperaturen på samhället och individen idag och i gångna tider. Vem är vi och vart är vi på väg? Vilka kontexter opererar vi inom?
Yahya Hassans diktsamling Yahya Hassan 2., nominerad från Danmark, består av självbiografiska dikter om rasism, våld och kriminalitet. Tonfallet är rått och ärligt och tvingar läsaren att rannsaka sig själv. Monika Fagerholm, nominerad från Finland för sin roman Vem dödade bambi? skyr inte heller brännheta, viktiga teman. I sin roman skildrar hon konsekvenserna en gruppvåldtäkt i ett välbärgat villasamhälle, där ingen vill ta ansvar för skedda. Bjørn Esben Almaas, nominerad från Norge, skildrar i sin tur en trasig uppväxt och ren ondska i romanen Den gode vennen. Här handlar det inte om försoning utan om trauma och lidande, smärtsamma teman som gärna sopas under den kollektiva vardagsrumsmattan.
I Juha Itkonens autofiktiva roman Ihmettä kaikki, prisnominerad från Finland, och i Oddfriður Marni Rasmussens Ikk fyrr en tá, nominerad från Färöarna, behandlas temat sorg ur olika synvinklar. Även Mikaela Nymans nominerade diktsamling När vändkrets läggs mot vändkrets, från Åland, tar sig an temat sorg. I Itkonens roman är ett par som väntar barn tvungen att ta ett svårt beslut längre in i graviditeten. I Rasmussens poetiska roman förlorar protagonisten Janus sin partner Elsa i en hjärntumör och i Mikaela Nymans diktsamling mister diktjaget sin syster. Alla tre verk går under huden och stannar kvar länge.
Ett mer experimentellt berättargrepp hittar vi i Hanne Højgaard Viemoses HHV, FRSHWN - Dødsknaldet i Amazonas, nominerad från Danmark, och i den historiska romanen Lifandilífslækur av Bergsveinn Birgisson, nominerad från Island. I den förstnämnda får läsaren möta en protagonist på jakt efter sig själv, och i Birgissons roman åker upplysningsmänniskan och epileptikern Markús Árelíus på upptäcksfärd till Island där naturen vägrar lyda under människans lagar. Också Matias Faldbakkens roman Vi er fem, nominerad från Norge, kännetecknas av lekfullhet och absurd humor. Faldbakken är ursprungligen bildkonstnär, och detta präglar hans texter.
Den enda nominerade novellsamlingen i år, Kládi av Frida Ísberg från Island, tacklar mellanmänskliga relationer. Ísberg skildrar skickligt den moderna människan i en ständigt föränderlig verklighet. Romanen W., skriven av Steve Sem-Sandberg från Sverige, skiljer sig från mängden med sitt dokumentära tema. Sem-Sandberg skriver om soldaten och våldsverkaren Johann Kristian Woyzeck. Nominerad från Sverige är också Johan Jönson med en diktsamling fördelad på två böcker: Marginalia/Xterminalia. Jönson borrar sig in i mörkrets yttersta rum och beskriver ett samhälle som lyder under kapitalismens järnnäve. Niillas Holmberg, nominerad från det samiska språkområdet med diktsamlingen Juolgevuođđu, skriver också politisk dikt. Diktsamlingen är grafisk och utforskar fotsulans stigar. Den uppmanar oss att återvända till vårt ursprung. Ett värdefullt tips i kaostider!
Alla verk finns tillgängliga på Nordisk kulturkontakts bibliotek på ett eller flera nordiska språk. Gå in på vårt webbibliotek eller ring +358 10 583 10 00 för att göra en beställning. Du behöver ett bibliotekskort för att göra detta.
Kira Nalin, specialbibliotekarie vid Nordisk kulturkontakts bibliotek
