LIVE – Pajtim Statovci & Guðrún Eva Mínervudóttir

Nordisk_12maj_U_dato

Pajtim Statovci (FI) och Guðrún Eva Mínervudóttir (IS) är båda nominerade till Nordiska rådets litteraturpris 2021. I den här live streamen intervjuas de av Sofie Hermansen Eriksdatter från sekretariet för Noriska rådets litteraturpriser.

Pajtim Statovci föddes i Kosovo 1990, kom till Finland som 2-åring och växte upp i Borgå. Hans första roman Kissani Jugoslavia (2014; Min katt Jugoslavien, Norstedts förlag 2016, övers. Camilla Frostell) var ett omedelbart genombrott. Den gav Finlands litteratur en ny motivkrets, Europas krigshärjade sydöstra hörn och personer irrande mellan identiteter och kulturer. Statovci är en mästare på det finska språket. Hans texter är exceptionellt färgstarka, flerdimensionella – ställvis är rentav varje mening, varje metafor överraskande och öppnar upp nya vyer. Statovcis andra roman Tiranan sydän (2016; Tiranas hjärta, Norstedts förlag 2018, övers. Camilla Frostell) nominerades 2019 till USA:s National Book Award i kategorin översatt litteratur

Bolla (2019) (Kongenes land utkommer på norska i maj 2021 på Gyldendal och senare i höst på svenska på Nordstedts. Därefter följer utgivelser i Tyskland på Luchterhand, Italien på Sellerio, Nederländerna på De Geus, USA på Pantheon och England på Faber & Faber) gav honom Finlandiapriset som den yngsta pristagaren någonsin.

 

Guðrún Eva Mínervudóttir (f. 1976) är författare och lyriker. Aðferðir til að lifa af är hennes nionde roman. Hon mottog 2012 det isländska litteraturpriset för sin roman Allt med kossi vekur. Romanen Fyrirlestur um hamingjuna nominerades till samma pris 2000. Guðrún Eva Mínervudóttir fick tidningen DV:s kulturpris 2005 för sin roman Yosoy.

Den scen för handlingen som Guðrún Eva Mínervudóttir tecknar upp för läsaren i Aðferðir til að lifa af (Överlevnadsmetoder utkommer på svenska och översätts av John Swedenmark), är stillsam men sväller samtidigt av liv som själva sensommaren; i denna värld rycker hundarna i sina koppel, medan lugnet sänker sig över staden. På samma sätt sjuder mänskligheten i de personer som författaren för in på handlingens scen. En ung flicka kämpar med anorexi, med känslor som rasar inom henne; en medelådrande man som tidigare har varit en arbetshäst, har blivit invalid och haltar mot en oklar framtid; en änka har det som en säck full av glasskärvor, och en olycklig pojke irrar omkring i staden, där de flesta samtidigt verkar tycka synd om honom och vara rädda för honom.